Social hållbarhet i praktiken – hur gör vi?

Nyheter
28.januari 2022

Den fysiska miljön är viktig för vårt välmående. Trots det får ofta mjuka, ”luddiga” värden stå tillbaka till förmån för mer konkreta och mätbara aspekter i den fysiska planeringen. Vi behöver nya sätt att värdera sociala värden. Det anser Norconsults planeringsarkitekter Linda Hartzell och Linnea Fröjd.

Social hållbarhet i praktiken – hur gör vi?
Foto: Unsplash

Arkitektur och den fysiska miljön spelar en avgörande roll för vår hälsa, livskvalitet och hur vi lever våra liv. Det är känt sedan länge. Genom att planera för socialt hållbara städer kan den fysiska miljön bidra till allt från minskad boendesegregation till att människor mår bra både psykiskt och fysiskt. Vissa aspekter av social hållbarhet i fysisk planering går enkelt att mäta, som till exempel hur många meter det är till närmaste park. Delar som däremot handlar om upplevelser, som trygghet och trivsel, är svårare att sätta mått på. Det finns en rad verktyg och metoder att använda sig av för att synliggöra de sociala dimensionerna.

Trots det har vi en bit kvar innan de är en integrerad del av samhällsutvecklingen. En anledning kan vara den mäthets som genomsyrar samhället i stort, och inte minst samhällsplaneringen. Det menar Norconsults planeringsarkitekter Linda Hartzell och Linnea Fröjd, som har specialistkompetens inom social hållbarhet.

– Vi behöver nya sätt att värdera sociala värden i den fysiska planeringen. I dag är vi väldigt fokuserade på att kunna förutse och mäta effekterna av olika koncept, förslag och strukturer. Det kan till viss del ge oss bättre kunskap och kontroll. Samtidigt riskerar mjuka, subjektiva värden att falla bort eftersom de är svårare att kvantifiera, säger Linda.

Deras tes av den nyutkomna rapporten ”Den hala tvålen – verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering och stadsutveckling”, som gavs ut av regeringen i våras. I rapporten konstateras bland annat att hållbarhetsfrågorna har svårt att bli prioriterade när de ska vägas mot tidsplaner, kvantitativa mål och ekonomiska överväganden. Det är till exempel lätt att prioritera den kortsiktiga ekonomiska intäkten av en fastighetsförsäljning i stället för att bygga ett torg där människor kan mötas. Sociala konsekvenser är inte heller lika lätta att bedöma som ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Det är enkelt att se hur en rödlistad art drabbas om dess livsmiljö tas bort, det är inte lika lätt att bedöma hur barn påverkas av att inte ha tillgång till natur. För att synliggöra sociala värden behöver vi jobba med både kvantitativa och kvalitativa metoder, menar Linda och Linnea.

– Man skulle kunna jämföra social hållbarhet i fysisk planering med något så abstrakt som kärlek. Lika svårt som det är att säga varför du blev förälskad i en viss person kan det vara att sätta mått på vad som gör ett kvarter trivsamt eller tryggt, säger Linnea.

– Man kan fånga upplevelseperspektivet på olika sätt. En metod är att föra dialog med människor som bor på och använder en plats, fortsätter Linda.

Läs hela artikeln här

Kontakter

Profilbild för Linda Hartzell
Linda Hartzell
Planarkitekt
Profilbild för Linnea Fröjd
Linnea Fröjd
Planarkitekt